Utveckling för genuin samverkan mellan skola och Socialtjänst

När det gäller hemmasittande elever behöver man lyfta blicken till en hög kommunal nivå. Skollagen kapitel 7, säger att ansvaret för skolpliktens fullgörande är tredelat mellan vårdnadshavare, huvudman (hemskolan, upptagningsområdet) och hemkommunen. Kommunen kan i det fallet inte vara någon annan än Socialtjänst. Ärendet hemmasittande elever blir på hög kommunal nivå både ett konkret och symboliskt exempel för hur man måste samverka.

Min erfarenhet har låtit mig få en god inblick i både skolvärlden och Socialtjänst. Kulturskillnaderna kan vara en positiv aspekt i ett utvecklingsarbete/förändringsarbete, när det gäller att få klienter att förstå och agera utifrån ett självständigt och bestående perspektiv. Vi bör använda våra olikheter och olika positioner. När vi gör det rätt i ett konkret arbete med rätt utgångspunkt kring individer och familjer stärks det friska och vi hittar lösningar.

I ett sammanhang där chefer och personal känner en samhörighet mot ett gemensamt mål blir det rätt!

Utifrån stor erfarenhet av samverkan erbjuder jag konsultation/handledning och fortbildning för chefer ihop från Socialtjänst och Utbildningsförvaltning. Målet är att kommunen hittar sina egna lösningar för att lösa dilemmat hemmasittande elever.

Vi samarbetar utifrån ett systemiskt/styrkebaserat perspektiv för att lägga grunden för förändringar som består.

Handledning för samverkan kring problematisk skolfrånvaro 1(2)

Problematisk skolfrånvaro är ofta förknippad med konflikter. Frustration, skamkänslor och beskyllningar är vanligt. När föräldrar istället upplever att vi tänker ihop och samarbetar gemensamt i samhället runt omkring dem, kan de slappna av och släppa många frustrationer och istället lägga all kraft på att stötta sitt barn.

För att nå dit krävs samverkan mellan olika professioner inom skola, socialtjänst och andra aktörer. Man behöver verktyg och förhållningssätt som skapar förtroende och lyfter skammen hos frustrerade föräldrar. Man behöver verktyg och förhållningssätt som skapar förtroendefulla och framtidsinriktade dialoger med barnet.

Efter att under lång tid ha arbetat i flera roller och olika sammanhang mellan skola och socialtjänst har jag förstått att vi måste samverka för att lyckas. Med min erfarenhet som handledare vill jag stödja er i detta utmanande arbete.

Kritiska frågeställningar:

  • Hur kan vi vända utmaningar och frustrationer kring problematisk skolfrånvaro till inspirerande samverkan mellan olika professioner i skolan, socialtjänst och andra aktörer i kommunen?
  • Hur utvecklar vi ett konstruktivt samarbete mellan föräldrar och skola?
  • Hur kan vi få till positiva, konkreta framtidsinriktade dialoger med eleven så att ungdomen själv vågar vilja välja utbildning ihop med andra?

Målet med handledningen:

  • Att eleven själv vill komma tillbaka till utbildning ihop med andra, under rätt förutsättningar och på sin egen nivå. Här är det inte antal skoltimmar eller betyg som är prioriterat fokus även om det ingår i den övergripande planen.
  • Att skapa förståelse för att det är rätt livsförutsättningar som måste ligga till grund för att eleven ska klara en utbildning.
  • Att skapa förståelse för att det inte finns någonting annat än sammanhang och relationer som leder till motivation för utbildning.

Handledningen vänder sig till personal i följande sammanhang:

  • Närvaroteam i kommunen – Personal med olika professioner som arbetar med problematisk skolfrånvaro i kommunen.
  • Skolan – Team i skolor som redan arbetar med problematisk skolfrånvaro.
  • Utbildningsförvaltning – Lärare, speciallärare, specialpedagoger, socialpedagoger, resurspersonal, lärarassistenter, elevassistenter, kuratorer, skolsköterskor.
  • Socialtjänst – Socionomer, socialpedagoger, familjebehandlare, kuratorer, socialsekreterare.
  • Psykiatrisk öppenvård – Kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, läkare.

Handledning kan ske kortsiktigt, långsiktigt, lokala träffar eller digitalt:

  • Konsultation i enskilda ärenden eller komplexa dilemman
  • Kortare handledning
  • Processhandledning minst en termin
  • Processhandledning ihop med fortbildning
  • Mer detaljer kring handledningens innehåll och exempel på upplägg kan du läsa om här.  

Läs gärna mer på rolfagaton.se eller kontakta mig direkt på +46730370568.

Rolf har arbetat som lärare i 18 år, sedan 12 år i ett sammanhang där socialtjänst och utbildningsförvaltning samverkar. Senaste 7 åren har han arbetat i SKIFO (skola och IFO=Socialtjänst) i Stenungsund, samt föreläst och handlett i flera sammanhang

Referenser som föreläsare och handledare:

”Vi ser fram emot varje handledningstillfälle som ger en stunds välbehövd reflektion där vi tillsammans vänder och vrider på alla aspekter av vårt uppdrag. Rolf har relevant kunskap av närvarofrämjande arbete samt hög kompetens och lång erfarenhet av samverkan för att förebygga och åtgärda problematisk skolfrånvaro. Efter varje handledning får vi med oss nya tankar och perspektiv och en stor dos av Rolfs outtröttliga engagemang!”

Enheten för Närvarostöd i Nynäshamn

”Rolf belyser en av samtidens viktigaste frågor; hur kan barn som hamnat i en marginaltillvaro som hemmasittare stödjas att delta i gemenskap? Fokus läggs på samspel och samverkan mellan olika ansvarsorganisationer som nyckelfaktorer för framgång i arbetet. Föreläsningen ger nya perspektiv och lärande som bygger på föreläsarens egna erfarenheter och konkreta exempel. Jag rekommenderar Rolf som föreläsare.”

-Elisabeth Sjöberg, Områdeschef Socialtjänst

”Jag kan rekommendera att ni anlitar Rolf. Han har en bra och intressant föreläsning och har länge arbetat med dessa frågor i olika kommuner med olika förutsättningar och efter olika modeller. Han har också en teoretisk förankring i sitt föredrag som jag tycker ger tyngd åt innehållet. Rolf varvar teori och egna erfarenheter med målgruppen på ett mycket bra sätt. Rolf har lång erfarenhet.”

-Helene Pettersson, Chef Utbildningsförvaltningen

”Rolf har lång erfarenhet inom området vilket är mycket positivt. Bra att han sätter in skolfrånvaro i ett större samhällsperspektiv. Han talar om förebyggande insatser och hur man kan samverka framgångsrikt kring elever med långvarig skolfrånvaro. Jag rekommenderar Rolf varmt som föreläsare!”

-Susanne Gustafsson Bergqvist, Kurator

Handledning för samverkan kring problematisk skolfrånvaro 2(2)


Grundläggande synsätt i handledningen är styrkebaserat och utgår från Systemiska teorier. 

Ett systemiskt perspektiv handlar om att vi utgår från förståelsen kring elevens situation. Genom våra olika professioner, kompetenser och erfarenheter arbetar vi med processen att få tillbaka eleven; hjälpa föräldrar till ett optimalt föräldrastöd, personal på skolan till att förstå situationen på bästa sätt ur en mänsklig synvinkel och kunna agera utifrån detta.

Ett systemiskt förhållningssätt kan kort beskrivas som att vi förstår att vi som mänskliga varelser alltid agerar och reagerar utifrån att vi är en del av relationer och sammanhang. Då är det med detta vi arbetar.

När vi jobbar med eleven ur detta perspektiv kan vi uppnå lösningar. Ett exempel:

En pojke i sexan som varit hemma ett år; jag är på hembesök hos mormor som han respekterar och tycker mycket om. Vi jobbar med matte. Till slut får han ihop nio tal, som är mer än vad som gjorts under ett läsår. Jag frågar:

Vad tror du mormor säger när jag berättar för henne hur du klarat detta?

Jag tror att hon blir stolt över mig.

Kan du berätta hur det låter när hon berättar om det för morfar?

Jag tror att han också blir stolt över mig och vill hjälpa mig vidare. Jag tror att dom pratar om att det kanske lossnar äntligen; med mig och skolan….

Att väva ihop idén om ”utbildning ihop med andra” till ett sammanhang där personliga drömmar möter anknytningar till släkt och vänner och sedan jobba ihop med att konkretisera en plan; detta gör skillnaden!

Att förstå hur man arbetar och samverkar med timing i detta, på ett professionellt sätt, kräver utbildning / handledning och erfarenhet.

Målgrupp

Det behövs personer från Utbildningsförvaltning såväl som från Socialtjänst och psykiatrisk öppenvård som vill arbeta i det här området och som får mandat från sin chef att göra och avsätta tid för detta. Det behövs en kunskap om hur man strategiskt modifierar sin organisation i skolan så att närvaroarbetet inte blir en ”pålaga” utan smälter in med kunskap, kompetens och strategier i vardagen. I ett förebyggande arbete kan en viktig fråga bli: hur planerar vi för lyhördhet?

Handledningen vänder sig till personal enligt ovanstående, exempelvis:

Närvaroteam i kommunen, personal med olika professionersom arbetar med problematisk skolfrånvaro i kommunen.

Team från skolor som arbetar med problematisk skolfrånvaro.

Utbildningsförvaltning: Lärare, speciallärare, specialpedagoger, socialpedagoger, resurspersonal lärarassistenter, elevassistenter, kuratorer, skolsköterskor.

Socialtjänst: socionomer, socialpedagoger, familjebehandlare, kuratorer, socialsekreterare.

Psykiatrisk öppenvård: kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, läkare.

Här kan jag hjälpa till kortsiktigt, långsiktigt, med olika grupperingar, genom lokala träffar eller digitalt, olika grupperingar:

Konsultation i enskilda ärenden eller komplexa dilemman.

Kortare handledning.

Processhandledning minst en termin, spår 1, se nedan.

Processhandledning ihop med fortbildning, spår 2, se nedan.

Handledningens upplägg

Upplägget för handledningen kan se ut på två sätt. Grundläggande är processhandledning som handlar om att hitta processen i nuet, i stort och smått. Exempel dras och gruppen bestämmer vad vi behöver jobba med. Handledaren guidar deltagarna genom reflektion, nya synsätt, till mer genomtänkta idéer om beslut och insatser. Deltagarna är experterna! Handledaren lyfter fram deras kompetens och deras individuella och gemensamma perspektiv får utvecklas till en fördjupad nivå.

I det som benämns ”spår två” finns möjlighet till att förkovra sig ihop. Att läsa professionell litteratur tillsammans och reflektera kring den ger en till dimension åt den gemensamma upplevelsen av hur vi kan tänka när vi arbetar; gemensam reflektion kring teori och praktik.

Välj ett av två spår att följa i Handledningen:

Spår 1:

Processhandledning, 4×45 min = 3 timmar.

Spår 2:

Processhandledning/fortbildning.

Sista passet blir gemensam reflektion över litteratur vi läser, (en bok, något kapitel mellan träffarna), 1×45 min

Sammanlagt 5×45 min med rast = 4 timmar.

Erfarenhet:

Rolf har arbetat som lärare i arton år, sedan 12 år i ett sammanhang där Socialtjänst och Utbildningsförvaltning samverkar. Senaste sju åren har han arbetat i SKIFO (skola och IFO=Socialtjänst) i Stenungsund.

Rolf har utbildning som lärare och handledare med påbyggnad och väver in sin erfarenhet av samverkan mellan olika parter i handledningen; individnivå, gruppnivå, skolans hela område ihop med Socialtjänst samt regionsamverkan. Se “om mig”.

Rolf Agatons spetskompetens bygger på 15 års erfarenhet av:

1:

… att kombinera systemiska (samtalsterapeutiska) verktyg ihop med den pedagogiska kompetensen, samt stort engagemang. 

…att härigenom arbeta med att få ungdomar och föräldrar att med inspiration närma sig “idén om utbildning som en väg till ett självständigt liv” och att ungdomen väljer detta själv.

…att arbeta med personal på skolan och införliva dem i ovanstående; rektorer, speciallärare, specialpedagoger, lärare och arbetslag, hela EHT-teamet.

…att utifrån detta arbete sy ihop en utbildning för eleven på hemskolan (eller i kommunen) i samverkan med all personal på skolor; EHT, skolledning, lärare, specialpedagoger och speciallärare. 

2:

…att samverka med alla professionella aktörer ur ett samhällsperspektiv kring ungdomens utbildning och mående, t ex:

BUP, Socialtjänst, LSS, Habiliteringen, BNK, Kultur & Fritid, BUM, föreningsliv, Central Barn & Elevhälsa, föräldrar och lokalt nätverk.

Det innebär allt ifrån olika slags nätverksmöten på lokal nivå efter behov till Regionmöten där Vård & Omsorg, Socialtjänst och Utbildningsförvaltning måste närvara efter kallelse.

Referenser som handledare:

”Vi ser fram emot varje handledningstillfälle som ger en stunds välbehövd reflektion där vi tillsammans vänder och vrider på alla aspekter av vårt uppdrag. Rolf har relevant kunskap av närvarofrämjande arbete samt hög kompetens och lång erfarenhet av samverkan för att förebygga och åtgärda problematisk skolfrånvaro. Efter varje handledning får vi med oss nya tankar och perspektiv och en stor dos av Rolfs outtröttliga engagemang!”

Enheten för Närvarostöd i Nynäshamn

Sagt om Rolfs föreläsningar:

”Rolf belyser en av samtidens viktigaste frågor; hur kan barn som hamnat i en marginaltillvaro som hemmasittare stödjas att delta i gemenskap? Fokus läggs på samspel och samverkan mellan olika ansvarsorganisationer som nyckelfaktorer för framgång i arbetet. Föreläsningen ger nya perspektiv och lärande som bygger på föreläsarens egna erfarenheter och konkreta exempel. Jag rekommenderar Rolf som föreläsare.”

Elisabeth Sjöberg, Områdeschef Socialtjänst

”Jag kan rekommendera att ni anlitar Rolf. Han har en bra och intressant föreläsning och har länge arbetat med dessa frågor i olika kommuner med olika förutsättningar och efter olika modeller. Han har också en teoretisk förankring i sitt föredrag som jag tycker ger tyngd åt innehållet. Rolf varvar teori och egna erfarenheter med målgruppen på ett mycket bra sätt. Rolf har lång erfarenhet.”

Helene Pettersson, Chef Utbildningsförvaltningen

”Rolf har lång erfarenhet inom området vilket är mycket positivt. Bra att han sätter in skolfrånvaro i ett större samhällsperspektiv. Han talar om förebyggande insatser och hur man kan samverka framgångsrikt kring elever med långvarig skolfrånvaro. Jag rekommenderar Rolf varmt som föreläsare!”

Susanne Gustafsson Bergqvist, Kurator

Bakgrund:

1

Samverkan mellan samhällets olika parter

När kommuner, Socialförvaltning, Utbildningsförvaltning och enskilda huvudmän ser och förstår allvaret i utvecklingen vad gäller problematisk skolfrånvaro, behöver man med mått och steg vidta åtgärder. Jag har arbetat genomträngande med frågorna i 15 år och erfarenheterna talar sitt tydliga språk: gör inte en massa saker; gör rätt saker.

När det gäller problematisk skolfrånvaro kan det se ut så här:

  • Det är ofta så att man snabbt måste göra något åt ”problemet”. Då kan det bli dyrt och fel. Man behöver:
  • Tillsätta personal som har hög kompetens när det gäller elever med svårigheter och stora behov.
  • Då ”hinner man med” att planera, utvärdera och reflektera i förhållande till planeringen som går i linje med kunskapskraven och var eleven befinner sig i sin lärandeprocess.
  • Man behöver göra utredningar för att förstå hur behoven verkligen ser ut; ”gör inte en massa saker – gör rätt saker!”

Det som händer när en elev inte kommer till skolan över huvud taget är att för familjen, eleven och i viss mån skolan blir detta stigmatiserande. Nu har det blivit ett dilemma som endast kan lösas ur ett samhällsperspektiv.

I grunden handlar det om en förförståelse för att problematisk skolfrånvaro INTE bara är ett skolproblem, utan ett samhällsproblem.

Man behöver med kunskap och erfarenhet i ett samverkansarbete anstränga sig för att hitta en gemensam förståelse för kommunikationen mellan skola, föräldrar och Socialtjänst. Barn/ungdomar har alltid de föräldrar de har – man kan inte byta ut dem.

Någonting i omsorgen kring en frånvarande elev/ungdom har brustit. Det behövs en by för att uppfostra ett barn sägs det. När man inte upplever trygghet kan man inte studera, än mindre ta till sig kunskaperna; i än mindre grad förstå varför det här handlar om mig och min framtid. Det behövs alltså ett tryggt liv – i skolan, i hemmet och med kamrater – en ”livsplattform”, innan man kan tänka på skolgång.

Föräldrar kan här behöva stöd av familjebehandlare genom Socialtjänst. En kvalificerad kontaktperson för ungdomen är ibland nödvändigt.

Det uppstår ibland idéer om familjen i skolan som blir förhärskande och behöver bearbetas och brytas ner till aktiv kommunikation. Här behövs givetvis kompetens och livserfarenhet.

Skolan är ALLTID en maktfaktor för föräldrar. Personal i skolan hinner inte alltid se att det är så. När det gäller problematisk skolfrånvaro vid mer än 50 % blir detta förödande. Avståndet mellan föräldrar och skola växer och till slut talar man olika språk. Detta trots att barnet/ungdomen faktiskt inte kan byta ut sina föräldrar för att få sin skolgång.

I arbetet med att skolan har ett övertag/är en maktfaktor i föräldrarnas ögon behöver olika professioner i och utanför skolan agera för att främja skolnärvaro.  

Ska vi lyckas här behöver vi ha tillgång till och använda verktyg och strategier i ett övergripande och genomträngande arbete genom samverkan.

Det betyder att ”Närvaroteam” i olika kommuner arbetar på olika sätt för att främja samverkan mellan föräldrar, skolpersonal, elev, Kultur & Fritid, Socialtjänst, HAB, LSS, för att få till det! Men också kommuner utan ”Närvaroteam” behöver utveckla förståelse för samverkan för att lyckas med dilemmat problematisk skolfrånvaro.

Det råder ett läge i Sverige där vi ser att problematisk skolfrånvaro ökar. Kommuner behöver vara redo att möta detta med kunskap, kompetens och övervägda, genomtänkta strategier. Det får vara slut med ”brandsläckning”. Kompetensen finns men behöver spridas för att vi ska lyckas i detta komplexa arbete med att få tillbaka elever till skolnärvaro.

2

Samverkan på individplan; elev, föräldrar och skolpersonal samt andra professionella.

Det är ett kvalificerat uppdrag att arbeta ihop med föräldrar och elev när det handlar om långvarig problematisk skolfrånvaro. Positionerna har för det mesta helt låst sig och man har svårt att hitta någon öppning till en konstruktiv dialog. Här behöver vi väl utvecklade strategier och verktyg i mänsklig kommunikation för att vinna förtroendet tillbaka hos eleven, föräldrar och personal i skolan. ”Gör inte mer av det som inte fungerar” är ett incitament för handledningen.

Här handlar det om hur man arbetar i det subtila mötet med skolpersonal, elev och föräldrar för att vinna förtroende och med kunskap och strategier skapa en GEMENSAM väg tillbaka till en utbildning ihop med andra. Det självklara målet är att skapa trygghet, få alla parter att känna tålamod och härigenom släppa in inspiration hos eleven igen så att eleven vågar vilja välja detta själv, inte för att samhället genom skolplikten eller föräldrarna säger det. Målet måste vara att man får eleven att känna att ”jag har rätt till en utbildning utefter mina förutsättningar – då anstränger jag mig”! Rätt utmaningar behövs för alla elever!

Rolf Agaton

Telefon: +46730370568

rolfagaton@gmail.com

AGATON

Kultur & Kommunikation AB       

”Hur förebygger man i skolan för att inkludera ungdomar med normbrytande beteende, också de med frånvaro som ökar?”

Föreläsningen är för chefer samt personal inom Utbildningsförvaltning.

Förebyggande arbete handlar alltid om att vara uppmärksam, lyhörd och upptäcka signaler tidigt. På skolan finns det alltid några som gör det här mycket bra!

När dilemman när det gäller ungdomar med normbrytande beteende får bli genomlysta i en process där all berörd personal kan känna samhörighet, kommer oftast de goda resultaten!

När övergripande förståelse får finnas i ett samtänkande mellan skolledning, EHT, lärare och annan personal som arbetar kring ungdomarna är man på rätt väg! Om ungdomarna känner att de vuxna arbetar ihop skapar det lugn och motivation.

Vilka lärare vågar utmana eleverna med normbrytande beteende om tanken med grundskoleutbildning ihop med andra?

Organisation

– Hur organiserar man för att prioritera lyhördhet?

– Hur kan man låta det känsliga få finnas när det gäller oro, sociala relationer och svårigheter av olika karaktär?

– Vilka resurser har vi för att tillgodose normbrytande beteende?

– Hur ser kontakten med föräldrar ut?

– Hur ser kontakten med Socialtjänst ut?

Problematisk skolfrånvaro – en utmaning som kräver samverkan!

deprimerad kvinna sitter i mörkret sovrummet

Föreläsningen är för chefer och personal inom Socialförvaltning, Utbildningsförvaltning och Psykiatrisk Öppenvård.

Det handlar om förståelse i första hand! Känner ungdomen att det finns ordentlig förståelse och ett oändligt tålamod vill man gärna förändras! Ungdomar är världsberömda för att vilja och kunna förändras!

Alla människor är unika, också hemmasittare. Därför kan de bakomliggande faktorerna till det tunga beslutet att säga nej till utbildning ihop med andra som social individ, vara väldigt unikt.

Skolan har inte desto mindre, skyldighet att förstå och handla när det gäller detta dilemma. I den meningen behöver man förstå dilemmat utifrån flera aspekter:

  • Den individuella
  • Den sociala
  • Skolans uppdrag, utredning – lärprocess
  • Samverkan skola – Socialtjänst – BUP – LSS – Habilitering
  • Skydds- och framgångsfaktorer kring ungdomen
  • Förebyggande arbete i skolan
  • Ungdomens upplevelse blir fokus nummer ett!

Vi måste begripa att allt börjar med en förståelse för ungdomens upplevelse. När vi har förstått; agera utifrån samverkan!

Vem kan sedan överföra idén om utbildning ihop med andra för ungdomens framtid, med största möjliga inspiration; om inte pedagogen? Detta innefattar fortbildning i mänsklig kommunikation genom Systemiska teorier!

Sagt om Rolfs föreläsningar:

“Rolf belyser en av samtidens viktigaste frågor; hur kan barn som hamnat i en marginaltillvaro som hemmasittare stödjas att delta i gemenskap? Fokus läggs på samspel och samverkan mellan olika ansvarsorganisationer som nyckelfaktorer för framgång i arbetet. Föreläsningen ger nya perspektiv och lärande som bygger på föreläsarens egna erfarenheter och konkreta exempel. Jag rekommenderar Rolf som föreläsare.”

Elisabeth Sjöberg, Områdeschef Socialtjänst

“Jag kan rekommendera att ni anlitar Rolf. Han har en bra och intressant föreläsning och har länge arbetat med dessa frågor i olika kommuner med olika förutsättningar och efter olika modeller. Han har också en teoretisk förankring i sitt föredrag som jag tycker ger tyngd åt innehållet. Rolf varvar teori och egna erfarenheter med målgruppen på ett mycket bra sätt. Rolf har lång erfarenhet.”

Helene Pettersson, Gymnasiechef

“Rolf har lång erfarenhet inom området vilket är mycket positivt. Bra att han sätter in skolfrånvaro i ett större samhällsperspektiv. Han talar om förebyggande insatser och hur man kan samverka framgångsrikt kring elever med långvarig skolfrånvaro. Jag rekommenderar Rolf varmt som föreläsare!”

Susanne Gustafsson Bergqvist, Kurator