Grundläggande synsätt i handledningen är styrkebaserat och utgår från Systemiska teorier.
Ett systemiskt perspektiv handlar om att vi utgår från förståelsen kring elevens situation. Genom våra olika professioner, kompetenser och erfarenheter arbetar vi med processen att få tillbaka eleven hjälpa föräldrar till ett optimalt föräldrastöd, personal på skolan till att förstå situationen på bästa sätt ur en mänsklig synvinkel och kunna agera utifrån detta.
Ett systemiskt förhållningssätt kan kort beskrivas som att vi förstår att vi som mänskliga varelser alltid agerar och reagerar utifrån att vi är en del av relationer och sammanhang. Då är det med detta vi arbetar.
När vi jobbar med eleven ur detta perspektiv kan vi uppnå lösningar. Ett exempel:
En pojke i sexan som varit hemma ett år jag är på hembesök hos mormor som han respekterar och tycker mycket om. Vi jobbar med matte. Till slut får han ihop nio tal, som är mer än vad som gjorts under ett läsår. Jag frågar:
Vad tror du mormor säger när jag berättar för henne hur du klarat detta?
Jag tror att hon blir stolt över mig.
Kan du berätta hur det låter när hon berättar om det för morfar?
Jag tror att han också blir stolt över mig och vill hjälpa mig vidare. Jag tror att dom pratar om att det kanske lossnar äntligen med mig och skolan.
Att väva ihop idén om &rdquoutbildning ihop med andra&rdquo till ett sammanhang där personliga drömmar möter anknytningar till släkt och vänner och sedan jobba ihop med att konkretisera en plan detta gör skillnaden!
Att förstå hur man arbetar och samverkar med timing i detta, på ett professionellt sätt, kräver utbildning / handledning och erfarenhet.
Målgrupp
Det behövs personer från Utbildningsförvaltning såväl som från Socialtjänst och psykiatrisk öppenvård som vill arbeta i det här området och som får mandat från sin chef att göra och avsätta tid för detta. Det behövs en kunskap om hur man strategiskt modifierar sin organisation i skolan så att närvaroarbetet inte blir en "pålaga" utan smälter in med kunskap, kompetens och strategier i vardagen. I ett förebyggande arbete kan en viktig fråga bli: hur planerar vi för lyhördhet?
Handledningen vänder sig till personal enligt ovanstående, exempelvis:
Närvaroteam i kommunen, personal med olika professionersom arbetar med problematisk skolfrånvaro i kommunen.
Team från skolor som arbetar med problematisk skolfrånvaro.
Utbildningsförvaltning: Lärare, speciallärare, specialpedagoger, socialpedagoger, resurspersonal lärarassistenter, elevassistenter, kuratorer, skolsköterskor.
Socialtjänst: socionomer, socialpedagoger, familjebehandlare, kuratorer, socialsekreterare.
Psykiatrisk öppenvård: kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, läkare.
Här kan jag hjälpa till kortsiktigt, långsiktigt, med olika grupperingar, genom lokala träffar eller digitalt, olika grupperingar:
Konsultation i enskilda ärenden eller komplexa dilemman.
Kortare handledning.
Processhandledning minst en termin, spår 1, se nedan.
Processhandledning ihop med fortbildning, spår 2, se nedan.
Handledningens upplägg
Upplägget för handledningen kan se ut på två sätt. Grundläggande är processhandledning som handlar om att hitta processen i nuet, i stort och smått. Exempel dras och gruppen bestämmer vad vi behöver jobba med. Handledaren guidar deltagarna genom reflektion, nya synsätt, till mer genomtänkta idéer om beslut och insatser. Deltagarna är experterna! Handledaren lyfter fram deras kompetens och deras individuella och gemensamma perspektiv får utvecklas till en fördjupad nivå.
I det som benämns "spår två" finns möjlighet till att förkovra sig ihop. Att läsa professionell litteratur tillsammans och reflektera kring den ger en till dimension åt den gemensamma upplevelsen av hur vi kan tänka när vi arbetar gemensam reflektion kring teori och praktik.
Välj ett av två spår att följa i Handledningen:
Spår 1:
Processhandledning, 4×45 min = 3 timmar.
Spår 2:
Processhandledning/fortbildning.
Sista passet blir gemensam reflektion över litteratur vi läser, (en bok, något kapitel mellan träffarna), 1×45 min
Sammanlagt 5×45 min med rast = 4 timmar.
Erfarenhet:
Rolf har arbetat som lärare i arton år, sedan 12 år i ett sammanhang där Socialtjänst och Utbildningsförvaltning samverkar. Senaste sju åren har han arbetat i SKIFO (skola och IFO=Socialtjänst) i Stenungsund.
Rolf har utbildning som lärare och handledare med påbyggnad och väver in sin erfarenhet av samverkan mellan olika parter i handledningen individnivå, gruppnivå, skolans hela område ihop med Socialtjänst samt regionsamverkan. Se &ldquoom mig&rdquo.
Rolf Agatons spetskompetens bygger på 15 års erfarenhet av:
1:
- att kombinera systemiska (samtalsterapeutiska) verktyg ihop med den pedagogiska kompetensen, samt stort engagemang.
- härigenom arbeta med att få ungdomar och föräldrar att med inspiration närma sig &ldquoidén om utbildning som en väg till ett självständigt liv&rdquo och att ungdomen väljer detta själv.
- arbeta med personal på skolan och införliva dem i ovanstående rektorer, speciallärare, specialpedagoger, lärare och arbetslag, hela EHT-teamet.
- utifrån detta arbete sy ihop en utbildning för eleven på hemskolan (eller i kommunen) i samverkan med all personal på skolor EHT, skolledning, lärare, specialpedagoger och speciallärare.
2:
&hellipatt samverka med alla professionella aktörer ur ett samhällsperspektiv kring ungdomens utbildning och mående, t ex:
BUP, Socialtjänst, LSS, Habiliteringen, BNK, Kultur & Fritid, BUM, föreningsliv, Central Barn & Elevhälsa, föräldrar och lokalt nätverk.
Det innebär allt ifrån olika slags nätverksmöten på lokal nivå efter behov till Regionmöten där Vård & Omsorg, Socialtjänst och Utbildningsförvaltning måste närvara efter kallelse.
Referenser som handledare:
"Vi ser fram emot varje handledningstillfälle som ger en stunds välbehövd reflektion där vi tillsammans vänder och vrider på alla aspekter av vårt uppdrag. Rolf har relevant kunskap av närvarofrämjande arbete samt hög kompetens och lång erfarenhet av samverkan för att förebygga och åtgärda problematisk skolfrånvaro. Efter varje handledning får vi med oss nya tankar och perspektiv och en stor dos av Rolfs outtröttliga engagemang!"
Enheten för Närvarostöd i Nynäshamn
Sagt om Rolfs föreläsningar:
"Rolf belyser en av samtidens viktigaste frågor hur kan barn som hamnat i en marginaltillvaro som hemmasittare stödjas att delta i gemenskap? Fokus läggs på samspel och samverkan mellan olika ansvarsorganisationer som nyckelfaktorer för framgång i arbetet. Föreläsningen ger nya perspektiv och lärande som bygger på föreläsarens egna erfarenheter och konkreta exempel. Jag rekommenderar Rolf som föreläsare."
Elisabeth Sjöberg, Områdeschef Socialtjänst
"Jag kan rekommendera att ni anlitar Rolf. Han har en bra och intressant föreläsning och har länge arbetat med dessa frågor i olika kommuner med olika förutsättningar och efter olika modeller. Han har också en teoretisk förankring i sitt föredrag som jag tycker ger tyngd åt innehållet. Rolf varvar teori och egna erfarenheter med målgruppen på ett mycket bra sätt. Rolf har lång erfarenhet."
Helene Pettersson, Chef Utbildningsförvaltningen
"Rolf har lång erfarenhet inom området vilket är mycket positivt. Bra att han sätter in skolfrånvaro i ett större samhällsperspektiv. Han talar om förebyggande insatser och hur man kan samverka framgångsrikt kring elever med långvarig skolfrånvaro. Jag rekommenderar Rolf varmt som föreläsare!"
Susanne Gustafsson Bergqvist, Kurator
Bakgrund:
1
Samverkan mellan samhällets olika parter
När kommuner, Socialförvaltning, Utbildningsförvaltning och enskilda huvudmän ser och förstår allvaret i utvecklingen vad gäller problematisk skolfrånvaro, behöver man med mått och steg vidta åtgärder. Jag har arbetat genomträngande med frågorna i 15 år och erfarenheterna talar sitt tydliga språk: gör inte en massa saker gör rätt saker.
När det gäller problematisk skolfrånvaro kan det se ut så här:
Det som händer när en elev inte kommer till skolan över huvud taget är att för familjen, eleven och i viss mån skolan blir detta stigmatiserande. Nu har det blivit ett dilemma som endast kan lösas ur ett samhällsperspektiv.
I grunden handlar det om en förförståelse för att problematisk skolfrånvaro INTE bara är ett skolproblem, utan ett samhällsproblem.
Man behöver med kunskap och erfarenhet i ett samverkansarbete anstränga sig för att hitta en gemensam förståelse för kommunikationen mellan skola, föräldrar och Socialtjänst. Barn/ungdomar har alltid de föräldrar de har man kan inte byta ut dem.
Någonting i omsorgen kring en frånvarande elev/ungdom har brustit. Det behövs en by för att uppfostra ett barn sägs det. När man inte upplever trygghet kan man inte studera, än mindre ta till sig kunskaperna i än mindre grad förstå varför det här handlar om mig och min framtid. Det behövs alltså ett tryggt liv i skolan, i hemmet och med kamrater &ndash en &rdquolivsplattform&rdquo, innan man kan tänka på skolgång.
Föräldrar kan här behöva stöd av familjebehandlare genom Socialtjänst. En kvalificerad kontaktperson för ungdomen är ibland nödvändigt.
Det uppstår ibland idéer om familjen i skolan som blir förhärskande och behöver bearbetas och brytas ner till aktiv kommunikation. Här behövs givetvis kompetens och livserfarenhet.
Skolan är ALLTID en maktfaktor för föräldrar. Personal i skolan hinner inte alltid se att det är så. När det gäller problematisk skolfrånvaro vid mer än 50 % blir detta förödande. Avståndet mellan föräldrar och skola växer och till slut talar man olika språk. Detta trots att barnet/ungdomen faktiskt inte kan byta ut sina föräldrar för att få sin skolgång.
I arbetet med att skolan har ett övertag/är en maktfaktor i föräldrarnas ögon behöver olika professioner i och utanför skolan agera för att främja skolnärvaro.
Ska vi lyckas här behöver vi ha tillgång till och använda verktyg och strategier i ett övergripande och genomträngande arbete genom samverkan.
Det betyder att "Närvaroteam" i olika kommuner arbetar på olika sätt för att främja samverkan mellan föräldrar, skolpersonal, elev, Kultur & Fritid, Socialtjänst, HAB, LSS, för att få till det! Men också kommuner utan Närvaroteam&rdquo behöver utveckla förståelse för samverkan för att lyckas med dilemmat problematisk skolfrånvaro.
Det råder ett läge i Sverige där vi ser att problematisk skolfrånvaro ökar. Kommuner behöver vara redo att möta detta med kunskap, kompetens och övervägda, genomtänkta strategier. Det får vara slut med &rdquobrandsläckning&rdquo. Kompetensen finns men behöver spridas för att vi ska lyckas i detta komplexa arbete med att få tillbaka elever till skolnärvaro.
2
Samverkan på individplan elev, föräldrar och skolpersonal samt andra professionella.
Det är ett kvalificerat uppdrag att arbeta ihop med föräldrar och elev när det handlar om långvarig problematisk skolfrånvaro. Positionerna har för det mesta helt låst sig och man har svårt att hitta någon öppning till en konstruktiv dialog. Här behöver vi väl utvecklade strategier och verktyg i mänsklig kommunikation för att vinna förtroendet tillbaka hos eleven, föräldrar och personal i skolan. Gör inte mer av det som inte fungerar är ett incitament för handledningen.
Här handlar det om hur man arbetar i det subtila mötet med skolpersonal, elev och föräldrar för att vinna förtroende och med kunskap och strategier skapa en GEMENSAM väg tillbaka till en utbildning ihop med andra. Det självklara målet är att skapa trygghet, få alla parter att känna tålamod och härigenom släppa in inspiration hos eleven igen så att eleven vågar vilja välja detta själv, inte för att samhället genom skolplikten eller föräldrarna säger det. Målet måste vara att man får eleven att känna att jag har rätt till en utbildning utefter mina förutsättningar &ndash då anstränger jag mig&rdquo! Rätt utmaningar behövs för alla elever!
Rolf Agaton
Telefon: +46730370568